D3

Rostiga ölkapsyler, cigarettfimpar och använda glasspinnar, det är vad arkeologerna Benjamin Grahn-Danielsson, Daniel Gillberg och Helena Nilsson hittar där de gräver runt några parkbänkar vid Näckrosdammen. Men de är inte ledsna för det. Det var ungefär det de väntade sig när de satte igång med sin nutidsarkeologiska undersökning.

– Varför skulle lerskärvor från bronsåldern vara mer intressanta än ölkapsyler? Båda berättar ju något om sin samtid, säger Benjamin Grahn- Danielsson som är projektledare för den lilla gruppen studenter från institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Göteborgs universitet.
Arkeologerna Benjamin Grahn-Danielsson, Daniel Gillberg och Helena Nilsson med ölkapsyler och andra fynd som människor lämnat efter sig genom åren.
Det är en varm och solig vårdag. De har varit där sedan morgonen och mätt och delat upp området runt de tre bänkarna i parkområdets nordvästra del. De arbetar efter samma rutiner som vid mer traditionella arkeologiska utgrävningar. Fynden läggs i noggrant märkta plastpåsar. De gräver i ytlagret mellan stenarna i en gammal gångstig som leder förbi bänkarna. Samtidigt frilägger de delar av gången som varit övervuxna med gräs. Fynden av fimpar var som sagt väntade men att det skulle vara så stor skillnad på antalet vid respektive bänk var oväntat. Vid två av bänkarna fann de sammanlagt 100 fimpar medan de bara hittade 26 vid den tredje. De tre spekulerar i vad det kan bero på. Är de två bänkarna mer solbelysta? Eller mer undanskymda? En ”stammis”, som brukar sitta på bänken varje dag, hade kanske kunnat hjälpa dem men han försvann muttrande ”idioti”, när de kom med sin utrustning och lade beslag på platsen.

Det var kommunens sociotopkartor, som visar vad folk gör i olika stadsdelar, som fick Benjamin Grahn- Danielsson att börja fundera. Där står det att Näckrosdammen används för picknick, promenad, bollsport, med mera. Men det är inte hela sanningen. Det pågår också mer dolda verksamheter i buskagens dunkel. Han menar att en arkeologisk utgrävning kan ge en annan, mer sann bild av hur området används.
Alla upphittade starkcider-och ölkapsyler talar sitt tydliga språk. Daniel Gillberg har just grävt fram en rostig ölkapsyl märkt 7,0 % av ett finare märke.
– Kanske någon finsmakare har suttit här och avnjutit sin öl och samtidigt matat änderna, fantiserar han. Kapsyler från alkoläsk får dem att undra över om ungdomar brukar sitta här och ladda upp inför kvällen. Fyndet av en bit metallfolie med en bränd massa i, visar på missbruk av annan sort. En upphittad rakhyvel och några tops får undringarna att gå i mer hygieniska banor.
– Titta här! Det måste vara en Magnumpinne, säger Benjamin Grahn- Danielsson och krafsar fram delar av en gammal glasspinne ur jorden. Försiktigt för han samman delarna för att se om de passar ihop.
Han hoppas att de ska hitta andra glasspinnar, andra kapsyler och andra fimpar, från decennierna som gått sedan Näckrosdammen anlades i samband med Jubiléumsutställningen, 1923. Det är just kontinuiteten som han är intresserad av, att visa på kopplingen mellan dåtid och nutid. Att kanske kunna dokumentera att här, på några bänkar, har människor suttit genom åren och druckit pilsner, rökt cigarretter och ätit en och annan glass. Det är värt att dokumentera och bevara, menar Benjamin Grahn- Danielsson, som kallar det de gör för ”parkeologi”. Han har förresten en blogg där man kan följa projektets gång.

hander2
En bit folie med en brun massa inuti, som Benjamin Grahn- Danielsson misstänker är hasch, katalogiseras noga och läggs till samlingarna.
Alla tre är nyutbildade arkeologer, Helena Nilsson är dessutom trädgårdsmästare. Men det är svårt att etablera sig som arkeolog, så i väntan på det började de med sin egen utgrävning för att hålla de arkeologiska rutinerna i gång. De har sökt pengar, hittills utan resultat, så allt arbete är ideellt och fristående från institutionen. Men de får i alla fall uppmuntran. En mamma som gick förbi utgrävningsplatsen, sa till sina barn, ”titta vad duktiga de där är som plockar upp skräp från marken”.

Under utgrävningens dag tre gjorde de ett intressant fynd – en 25-öring från 1967. Den hittades när de grävde lite djupare. 25-öringar användes fram till 1985 och med tanke på andra fynd som hittats drar de slutsatsen att de kommit ner till tiden omkring mitten på 80-talet.
Utgrävningen är nu avslutad. Fynden ska sorteras och analyseras och en rapport ska skrivas. Och ”stammisen” får vara i fred på sin bänk och njuta av friden vid Näckrosdammen.

Samtiden utforskas på Göteborgs universitet

maria.persson

Maria Persson på institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Göteborgs universitet håller på att doktorera i Om arkeologin och det moderna kulturarvet. 2005 genomförde hon och arkeologen Linda Andersson en utgrävning av dansbanan Ramneskärsparken (1939-1955) utanför Uddevalla.
– Varför vänta med att göra utgrävningar tills något är 1000 år? Vår samtid är minst lika viktig att dokumentera, säger Maria Persson.
Deras utgrävning följdes med stort intresse av lokalbefolkningen som tyckte det var roligt att arkeologerna intresserade sig för deras gamla dansbana.
– Nutidsarkeologin står människorna nära. Den efterfrågar folkets berättelser och minnen. På det viset är det en demokratisk företeelse, menar hon. – Det handlar om vems historia som ska berättas. Vem som har tolkningsföreträde. Men nutidsarkeologin står inte i motsats till den traditionella arkeologin, båda behövs, säger Maria Persson.

Det är fler arkeologer på institutionen som forskar i samtiden. Håkan Karlsson, universitetslektor och studierektor på institutionen och Anders Gustavsson, lektor, arbetar med ett projekt där de i fallstudier utforskar en nedfallsplats i Småland för en tysk raket under Andra Världskriget och övergivna kärnvapenramper på Kuba. Doktoranden Anita Synnestvedt, gjorde 2006, tillsammans med Maria Persson, en fallstudie om hur platsen kring en hällkista i Bergsjön användes.

Fakta Nutidsarkeologi
Kallas också samtidsarkeologi. Riktning inom arkeologin som arbetar dels med utgrävningar av föremål men också med skriftliga källor och uppgifter från nu levande människor. Det kan handla om utforskningar av gamla fabriker, gruvor, dansbanor, vägar, militära anläggningar, med mera.

Text: Karin Fürst
Foto: Franz Karl

2007-05-23