Anna Fors

Publicerad i Göteborgsposten 2010-11-21

– Det är som små teaterscener, säger två damer som rastar sina hundar. De tittar in i Emmaus Björkås skyltfönster på Linnégatan. Där utspelar sig sådant som först har tagit form i Anna Fors huvud. Det är djärvt, lekfullt och ibland knasigt. Inte undra på att det är köer de dagar kläderna säljs.

Jodå, hon har en dragning till teatern. Ibland går hon på föreställningar bara för att titta på scenografin, berättar hon, där vi sitter på ett kafé inte långt från butiken.
– Visst har jag haft funderingar på att bli scenograf. Men att vara butikskommunikatör här, är världens roligaste jobb! Det är självständigt och kreativt och så är det en sådan bra verksamhet som bygger på solidaritet och hållbar utveckling. Jag tycker det är viktigt med återanvändning som ett sätt att minska på resursslöseriet, säger hon.
– Men samtidigt är jag lite kluven. Mitt arbete går ju ut på att locka människor att köpa och då bidrar jag till konsumtionssamhället – som jag egentligen är emot! Men jag tröstar mig med att pengarna vi får in betyder mycket för de människor som får vårt överskott, säger hon och tar en klunk mineralvatten.
Det händer att hennes samhällsengagemang tar sig uttryck i skyltningarna – som en form av samtidskommentarer. Ett samkönat brudpar skyltades ungefär samtidigt som prinsessbröllopet tidigare i somras.

För ett tag sedan klädde hon skyltdockorna i hijab (slöja). Och tidigare i höstas visades ”Kulturtanten” upp i alla skyltfönstren, som en årlig hyllning.

Varifrån kommer då hennes sällsamma förmåga att få de begagnade kläderna att te sig så åtråvärda i betraktarens ögon?
– Jag får inspiration genom att glo på folk på stan. Tittar på stilar, frisyrer och små roliga detaljer. Tidningar och tv-serier är en annan inspirationskälla. En gång skyltade jag alla sju fönstren med utgångspunkt från tv-serien Beverly Hills. Då var det mycket höga midjor, västar, uppkavlade byxben, diadem och sådant, som en ironisk blinkning till seriens stereotypa modeideal. En annan skyltning byggde på ett nummer av tidningen Okej från 1986 och de artister som fanns med där.

Vid en skyltning i våras tillverkade hon hattar och armband av hoprullade pappersark som tejpats ihop. De något skamfilade skyltdockorna bar upp verken med självklar elegans.
– Ibland vet jag inte var idéerna kommer ifrån. Kanske från det autonoma nervsystemet, skrattar hon.
I julas gjorde hon en uppmärksammad skyltning kring Emmaus Björkås värdegrund: Mänskliga rättigheter, solidaritet, demokrati och folkstyre, antiimperialism, hållbar utveckling och människovärde. Till exempel symboliserades människovärdet av jesusbarnet omgivet av två kvinnor och med en uppstoppad grävling istället för en åsna. Och hållbar utveckling materialiserades i form av en Paris Hiltondocka fullastad med kassar, där budskapet var att shoppa med ansvar.
– Det gäller att dra uppmärksamheten till fönstren, de är ju som små annonser. Jag ser alla sju fönstren som en komposition – en helhet med en gemensam linje. För att det ska bli bra krävs förstås också att jag får tillgång till ett bra urval av kläder. Och det får jag. Våra sorterare är mycket kunniga inom textil, mode och trender.

När klädsändningarna från Emmaus sortering på Hisingen kommer till butiken börjar planeringen. Hon överväger noga sina val av kläder och accessoarer. Inget slarv här inte! Ibland har hon färdiga idéer, ibland får hon dem först när hon ser kläderna. Det kan vara en färgsättning eller en skruvad klänning som sätter igång henne. Och så händer det! Med sitt trollspö får hon de begagnade kläderna på skyltdockorna att te sig högst åtråvärda. Man vill äga.
Bekräftelse på om skyltningarna är lyckade eller inte, får hon de dagar skyltkläderna säljs. Då kan det ibland vara en lång kö av köpsugna kunder. Och hon har sina fans. Som de två damerna med sina hundar som sa att de ser fram emot varje ny skyltning. Också andra vi träffar på vid fotograferingarna av skyltfönstren är trogna fönstertittare. Ett tecken på att hon lyckas i sin ambition att ge second-hand kläder högre status.
Om hon får önska sig något för framtiden så är det bättre ljussättning i skyltfönstren.
– Det skulle förstärka känslan jag vill skapa. Det skulle kunna bli magiskt, säger hon med lysande ögon.
Hur är hon då själv klädd? Ja, i likhet med många andra människor som jobbar professionellt med kläder är hon oftast klädd i svart, säger hon.
– Jag känner mig utklädd om jag bär mönstrat eller färgat. Men ibland kan det vara lite tråkigt att bära svart, så jag ska nog försöka ändra på det. I dag värmer jag upp med blå denim, skrattar hon, klädd i jeans och jeansskjorta. Köpta begagnade förstås!

Fakta:
Anna Fors
Ålder: 37 år
Yrke: Butikskommunikatör
Uppvuxen: Lit, Jämtland
Bor: Göteborg
Familj: Är gift
Intressen: Konst, musik, mode och teckning.
(2010-11-21)